Praktiska övningar (II)

Här kommer fortsättningen på del I. Del III av denna serie kommer inte att publiceras förrän om någon månad eller två, då jag tänkt skriva om vissa andra ämnen de kommande veckorna. Hör gärna av er till mig om ni har några egna övningar som inte står med så kan jag lägga till dem i efterhand. Nåja, låt oss börja!

Öva på kontrollens dikotomi

Till skillnad från moderna självhjälpsböcker och influencers menade stoikerna att allting inte var inom vår kontroll. Vi bestämmer enbart över vår vilja, vår inställning och våra begär (‘inre ting’). Allt annat ligger utanför vår kontroll (‘yttre ting’). Det som är utanför vår kontroll har inget värde i sig: sådant är likgiltigt, just för att vi inte kan bestämma över det. Det är till exempel viktigare att du förbättrar ditt beteende, dina tankar och din attityd än att du ödslar tid på att klaga över hur andra väljer att leva. För det andra ger en sådan indelning dig frihet. Du behöver inte få ångest över saker du inte kan kontrollera. För det tredje ger detta dig styrka, eftersom kontrollens dikotomi spegelvänt innebär att ingen är i kontroll över din vilja, dina åsikter, din karaktär eller ditt beteende. Ingen kan ta dessa saker ifrån dig. Ingen kan tvinga dig att göra eller säga något!

En viktig övning för stoikerna var därför att lära sig att dela in saker i sådant som ligger inom vår kontroll och sådant som ligger utanför vår kontroll. Försök således att varje dag tänka på vad som ligger utanför din kontroll. Med tiden kommer du att bli bättre och bättre.

”Det finns sådant som vi kan styra och sådant som vi inte kan styra. Till sådant som vi kan styra hör våra åsikter och våra begär, sådant som vi söker oss till och sådant som vi vänder oss bort ifrån, med ett ord allt: sådant som utgör våra egna handlingar. Till det som vi inte kan styra över hör vår kropp, vår egendom, vårt anseende och vår samhällsställning, med ett ord: allt sådant som inte utgör våra egna handlingar.”

Epiktetos, Handbok i livets konst (1)

”Varför låter du dig distraheras av de yttre tingen? Ta dig tid att lära något gott.”

Marcus Aurelius, Självbetraktelser (2:7)
Vad som är upp till oss och inte upp till oss. Bild hämtad från https://www.njlifehacks.com/what-is-stoicism-overview-definition-10-stoic-principles/

Att anteckna eller föra dagbok

Att föra anteckningar över sitt stoiska leverne [grek. hypomnēmata] är en viktig övning för att möjliggöra framsteg. Genom att analysera dina dagar kan du se vad för misstag du gjort, vad som behöver förbättras, och på så sätt kommer du att utvecklas personligt. Inte bara det. Du kan påminna dig själv om vissa viktiga stoiska maximer. Att ständigt repetera maximer gör att du lär dig att internalisera budskapen, att göra de till en del av dig själv. Hela Marcus Aurelius bok ‘Självbetraktelser’ var egentligen en sådan privat dagbok, som ursprungligen inte var ämnad för publicering, där han dagligen försökte påminna sig om vad som var viktigt i livet. Ett annat exempel är Benjamin Franklin som upprättade ett dygdeschema som han brukade kryssa av varje kväll beroende på hur dygdig han hade varit under dagen (se bilden nedan).

”Detta är saker som en visdomsälskare bör reflektera över; de bör skriva ned dem varje dag, och använda dem för att öva sig”

Epiktetos, Utläggningar (1:1)

”Låt dessa tankar vara dig förhanden, dag och natt. Skriv ned dem och läs dem åter; prata om dem, både med dig själv och med andra”

Epiktetos, Utläggningar (3:24)
Benjamin Franklins dygdeschema. Han utgick från 13 dygder (till skillnad från stoikerna som hade fyra att följa). Bild hämtad från https://journalinghabit.com/journal-tips-benjamin-franklin/
Exempel från mina egna anteckningar

Negativ visualisering

Tänk negativt ibland! Ja, du läste rätt. Negativt. I vart fall om du vill följa stoikernas råd. Negativ visualisering [lat. premeditatio malorum] innebär att reflektera över saker som skulle kunna gå fel. Det kan låta kontraproduktivt att tänka sådana negativa tankar. Men det finns tre syften med denna verksamhet. Det första syftet är att man ska förbereda sig för livets svårigheter. Att veta hur man ska agera, inte reagera, för att kunna undvika svåra situationer. Det andra syftet är att avdramatisera vissa händelser eller perioder i ditt liv som vid en första anblick kan te sig prövande. När du visualiserar ett worse case-scenario kommer du inse att ditt liv för tillfället är väldigt bra. Det tredje syftet är att göra dig själv ödmjuk inför allt du företar dig. Saker och ting kan gå fel. Livet är ingen dans på rosor som man brukar säga.

”In the exercise called praemeditatio malorum, we are to represent to ourselves poverty, suffering, and death. We must confront life’s difficulties face to face, remembering that they are not evils, since they do not depend on us”

Pierre Hadot, Philosophy as a Way of Life, s. 85

”Om du vill bli kvitt all oro, så föreställ dig att allt som du fruktar skall inträffa alldeles säkert kommer att inträffa och vad än detta onda är, så värdera det i dina tankar och pröva din fruktan. Då kommer du säkert att inse att det du är rädd för varken är stort eller långvarigt”

Seneca, Breven till Lucilius (24:2)
Bild hämtad från https://wall.alphacoders.com/big.php?i=85582

Nedbrytning och omdömesförmåga

Denna övning handlar om att bryta ner saker i små beståndsdelar för att avslöja dess sanna drag. Marcus Aurelius gjorde ofta detta i sina anteckningar. Han kunde ta sin lila kejserliga kappa som representerade makten över ett av historiens största imperium och bryta ner den till var det egentligen var: ett stycke tyg med lila färg (eller som han säger ”en fårull dränkt i en snäckas blod”). Detsamma gjorde han med sex. Han skrev att sex är ingenting annat än hud som gnuggas mot hud åtföljt av en liten explosion. Detta kan låta absurt, men är sant. Syftet var att, med stöd av en objektiv representation [grek. phantasia kataleptike], minska sakers attraktionskraft.

”Inför kötträtter och annan föda ska man tänka: detta är endast liket av en fisk, en fågel eller ett svin; inför falernervinet: detta är den utpressade saften ur en druva; inför purpurn: detta är en fårull dränkt i en snäckas blod […] På samma sätt bör man gå till väga med alla saker i livet och avkläda dem, oavsett hur trovärdiga de ter sig. Gör deras intighet uppenbar och kasta bort det glittrande skalet”

Marcus Aurelius, Självbetraktelser (6:13)

”Till de här nämnda levnadsreglerna måste ännu en fogas: bilda dig ett noggrant begrepp om varje ting som faller inom din föreställningskrets, så att du ser dess verkliga väsen blott och uppenbart och upplöst i alla sina beståndsdelar och kan ge både tinget själv och dessa beståndsdelar deras rätta namn”

Marcus Aurelius, Självbetraktelser (3:11)
‘Dödens trädgård’ av Hugo Simberg

Öva obehag och självkontroll

Övning i obehag innebär att du ska förbereda dig för eventuella svårare perioder i ditt liv genom att utsätta dig för obekväma saker. Meningen är att du ska förädla dygden självkontroll [grek. sōphrosúnē]. Exempel på olika övningar är

  • Kalla duschar eller isbad
  • Obekväm bastu, dvs. varmare än vanligtvis
  • Fasta
  • Hård fysisk träning
  • Sova på hårt underlag
  • Bara äta havregrynsgröt under ett par dagar
  • Gå ut med mycket kläder på sommaren
  • Gå ut med lite kläder på vintern
  • Avstå från socker under längre period
  • Avstå från sex under en längre period
  • Avstå från sociala medier en längre period
  • Avstå från kött under en längre period
  • Avstå från shopping eller annan slags konsumtion en längre period

Som ni ser handlar det både om att utsätta sig för saker och att avstå från dem; om att träna sin viljestyrka [grek. proáiresis] vilket kommer underlätta självkontrollen. Syftet ska inte vara att straffa eller skada sig själv, utan om att gå utanför den normala rutinen eller bekvämlighetszonen som man befinner sig i slentrianmässigt. Någon som tränar ofta kan exempelvis behöva avstå från träning ett tag för att testa om denne kan fungera utan regelbunden träning. Dessa övningar ska självklart inte göras varje dag eller ens varje vecka. Ett förslag är att göra något av dessa saker en gång varannan månad.

”[S]ätt av några dagar då du nöjer dig med ytterst lite och ytterst enkel mat och klär dig i grova och sträva kläder och säg då till dig själv: ”Var det detta jag var rädd för?”

Seneca, Breven till Lucilius (18:5)

”Det är lättare att fullständigt göra sig kvitt någonting än att bruka det måttfullt”

Seneca, Breven till Lucilius (108:16)

”Vi bör inte träna oss själva i onaturliga eller extraordinära handlingar, för i sådant föll är vi som kallar oss filosofer inte bättre än cirkusmänniskor”

Epiktetos, Utläggningar (3:12)
Bild på när jag (i mitten) ställde upp i Tough Viking för att utmana mig själv. En övning i obehag!

Memorera maximer

En annan essentiell övning är att memorera maximer. Denna övning kallas mnḗmē på grekiska. Syftet är att när vi står inför tyngre utmaningar, när vi tvekar på oss själva, ska kunna återupprepa dessa livsregler [grek. kanṓnes] för att stilla våra rädslor, våra sorger, vår ilska, vår ångest et cetera. Med andra ord handlar detta också om en förberedelse inför tuffare tider.

Det enklaste är att memorera redan existerande maximer, såsom Senecas ”Du har en dödligs rädslor och odödligs begär” (Om livets korthet, § 3) eller Epiktetos ”Ingen är fri som inte kan behärska sig själv” (Fragment, § 35). På Stoikerbloggens instagram sida (https://www.instagram.com/stoikerbloggen/) finns flera sådana maximer du kan använda dig av. Du kan emellertid även formulera egna maximer om det gör det enklare för dig själv att komma ihåg. En maxim bör vara kort, konkret och kraftfull för att förenkla memoreringen så mycket som möjligt.

”Jaga bort de tomma inbillningarna. Kuva dina drifter. Ha det närvarande i din makt. Genomskåda det som händer dig och andra. Sönderdela varje föremål i ämne och form. Tänk på din sista stund. Låt de fel som andra begått stanna kvar där de begicks”

Marcus Aurelius, Självbetraktelser (7:28)

”Vi skall alltså inte jaga efter ålderdomliga eller nyskapade ord, stilistiska finesser och krystade metaforer och stilistiska metaforer utan leta efter råd som kan hjälpa oss, och efter storslagna och djärva sentenser som omedelbart kan omsättas i handling. Dessa skall vi lära oss så väl att orden blir till handling”

Seneca, Breven till Lucilius (108:35)
Bild från Stoikerbloggens instagramsida https://www.instagram.com/stoikerbloggen/

Sammanfattningsvis

Vissa av dessa övningar överlappar varandra och kan därför ofta kombineras, exempelvis förandet av anteckningar och morgonreflektioner. Det är upp till var och en att bestämma vad som funkar bäst. Hur som helst, hoppas jag att denna lista uppskattas.

Må Fortuna vara med er!

2 reaktioner till “Praktiska övningar (II)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s