Praktiska övningar

Nu när jag har skrivit en del teoretiska inlägg [grek. theōríā] om stoicism tänkte jag att det var dags att gå in på den praktiska sidan. Här kommer nämligen några konkreta övningar som du kan göra för att bli mer stoisk. Det handlar om så kallade ‘spirituella övningar’ [grek. áskēsis]. Spirituella, eftersom de bryter ner vissa fysiska och psykiska barriärer i syfte att få utövaren att bli ett med Naturen (jfr Stoikernas motto ‘Att leva i enlighet med Naturen’). Det kan inte undvikas att betona vikten av övningarna. För stoikerna var filosofi en praktik – en konst i att leva.

‘Skolan i Aten’ av Rafael. Hämtad från https://sv.wikipedia.org/wiki/Skolan_i_Aten#/media/Fil:Raffael_058.jpg

Morgonreflektion

Ta dig en viss tid på morgonen (5-10 min) för att reflektera [grek. melete] över hur du, som stoiker, tänker angripa den här dagen. Vilka prövningar kommer du att stå inför idag? Vilka dygder kräver dessa prövningar av dig? Hur ska du se till att du handlar för uppfylla de dygder som aktualiseras?

Därutöver, kan du förslagsvis recitera högt för dig själv, eller läsa, vissa viktiga uttalanden från stoiker som skulle kunna hjälpa dig att ta dig an dagen på ett dygdigt sätt. Här är några exempel på citat som kan vara nyttiga:

Jag kommer idag att sammanträffa med en framfusig människa, med en otacksam eller övermodig, en ränklysten eller tadelsjuk eller opålitlig människa. Alla dessa fel hos dem kommer sig av att de är okunniga om ont och gott. Jag däremot har insett att det goda till sitt väsen är skönt och det onda är oskönt samt att den felande av naturen är befryndad med mig själv, inte på så vis att vi är av samma blod och säd, utan såtillvida som vi är delaktiga av samma förnuft och av samma gudomliga bestämmelse. Ingen av dessa människor kan skada mig, ty ingen kan förleda mig till vad ont är. Inte heller kan jag vredgas på min frände eller vända mig ifrån honom. Vi är skapade för samverkan liksom händer, fötter, ögonlock och käkar. Att motverka varandra vore alltså naturvidrigt. Men att känna ömsesidig motvilja och avsky är att motverka varandra” 

Marcus Aurelius, Självbetraktelser (2:1)

”Begär inte att det ska gå som du vill här i världen. Nej, önska att allting ska ske precis så som det sker; då kommer ditt liv att förflyta lugnt.”

Epiktetos, Handbok i livets konst (8)

”Denne fulländade man som hade uppnått dygden förbannade aldrig sitt öde, stod aldrig nedstämd inför olyckan utan underkastade sig, förvissad om att vara hela världens medborgare och soldat, alla mödor som på befallning. Vad som än hände tillbakavisade han inte det som något ont som drabbat honom av en slump utan som något som han fått i uppdrag. ‘Hurdant detta än är’, sade han, ‘så är det mitt uppdrag. Det är svårt och farligt uppdrag men just därför måste jag göra mitt bästa av det’. Det var alltså oundvikligt att en man som aldrig suckade över sina olyckor eller klagade över sitt öde framstod som stor. Han skapade en förståelse hos många av vad han var och lyste som ett ljus i mörker och drog allas uppmärksamhet till sig eftersom han var lugn och vänlig och hade samma jämnmod inför både mänsklig och gudomlig ordning”

Seneca, Breven till Lucilius (120:12-13)
Marcus Aurelius, Självbetraktelser (4:49 gulmarkerat)

Meditation och mindfulness

Mindfulness presenteras ofta som en för västvärlden främmande företeelse. I själva verket praktiserades ‘närvaro’ av de antika stoikerna – i både Grekland och Rom – redan för två tusen år sedan. Stoikerna menade att full närvaro [grek. prosochê] krävdes för att handla dygdigt, det vill säga en konstant medvetenhet om hur man handlar.

Ett vanligt sätt att träna närvaro är meditation. Det räcker i princip att man mediterar mellan 10-20 min. Ett annat sätt är exempelvis att lägga i från sig mobilen när man äter och bara fokusera på varje tugga man tar samt de smaker och sensationer som därmed aktiveras. Det kan låta väldigt basalt men i dagens stressiga samhälle befinner man sig hela tiden någon annanstans. Detta gör att vår generation präglas av koncentrationssvårigheter, prokrastrinering och andra nära anknutna problem.

”Fokusera ditt sinne vaksamt varje timme […] på den uppgiften som du har framför dig, med värdighet, mänsklig sympati, godhet och frihet, och lämna alla andra tankar åt sidan. Du lyckas med detta, om du genomför varje handling som om det vore din sista”

Marcus Aurelius, Självbetraktelser (2:5)

”Förstår du inte att när du väl tillåter ditt sinne att vandra iväg, ligger det inte längre i din makt att återkalla det, att återkalla det till vad som är rätt, till självrespekt, till måttlighet”

Epiktetos, Utläggningar och fragment (4:12)
Bild hämtad från https://www.vianature.es/minfulness-beneficios/

Öva perception

Stoikerna menade att våra lidanden till stor del beror på felaktiga perceptioner, det vill säga felaktiga bedömningar av händelser. I det som vid en första anblick kan te sig negativt hittar stoikern alltid något positivt. Man skulle kunna kalla detta ‘konsten att vända negativt till positivt‘ eller att ‘älska sitt öde’ [lat. amor fati]. Detta är inte enkelt, utan kräver mycket träning. Konsten måste praktiseras varje dag. Råkar du tappa ett glas vid matbordet som sedermera går sönder, då ska du vända det till något positivt. Nu kan du köpa ett nytt finare glas. Du har en möjlighet att träna ditt temperament. Etcetera.

”Var lik klippan som vågorna ständigt bryter sig mot – den står orubblig, och vid dess fot lägger sig de skummande böljorna till ro. ‘Vad jag är olycklig att detta skulle hända mig.’ Nej, inte så, utan: ‘Vad jag är lycklig, att jag trots detta kan förbli obekymrad, inte förkrossas av det närvarande och inte oroar mig för framtiden.’ För detta slag skulle ju kunnat drabba vem som helst, men inte vem som helst skulle kunnat förbli oberörd”

Marcus Aurelius, Självbetraktelser (4:49)

”Använd din kritiska noggrannhet och tag reda på hur vår situation faktiskt ser ut och inte vad vi kallar den! Då kommer du att upptäcka att fler olyckor gynnar än skadar oss. Ty hur många gånger har inte det som man kallade en katastrof blivit både orsak och början till lycka!”

Seneca, Breven till Lucilius (110:3)
Bild hämtad från https://www.pinterest.se/pin/528258231273766023/

Reflektion över döden och obeständigheten

En annan viktig övning för stoikerna var att reflektera över döden (lat. ‘memento mori’) . Enligt stoikerna är döden något fullkomligtnaturligt. Den är varken bra eller dålig. Den bara är – ständigt närvarande. Den kommer att drabba oss alla. Ingen undkommer döden. Vi föds för att dö. Detta gäller inte bara oss människor. Alla djur dör. Alla växter dör. Alla organismer dör. Planeter dör. Stjärnor dör. Naturlagarna har bestämt det så: att allting är förgängligt och tillfälligt.

Reflektionen över döden får oss att inse hur värdefull den korta tiden är som vi har på vår jord. Vi måste utnyttja den till fullo. Inte en enda timme, minut eller sekund ska ödslas. Ständigt ska vi sträva efter dygden (rättvisa, mod, visdom, självbehärskning) och det goda livet. Genom att komma ihåg att vi är dödliga lär vi oss också att handskas med döden. Vi måste utsätta oss själva med tankar om döden för att ständigt påminnas om dess normalitet. En sådan verksamhet är att ‘avmystifiera döden’.

”Låt oss beröva döden dess främmande karaktär, låt oss umgås med den, bli förtroliga med den, inget ska finnas i våra huvuden lika ofta, låt oss i varje ögonblick föreställa oss döden i fantasin, i alla dess skepnader.”

Montaigne, Essayer (1:19)

”Måtte du dagligen ha död och landsflykt och allt annat förskräckligt inför dina ögon, framför allt döden! Då kommer du aldrig att hysa futtiga tankar om saker och ting eller hejdlöst åtrå något!”

Epiktetos, Handbok i livets konst (21)
Démocrite méditant sur le siège de l’âme‘ av Léon-Alexandre Delhomme. Bild hämtad från https://en.wikipedia.org/wiki/Democritus_meditating_on_the_seat_of_the_soul#/media/File:Democrite.JPG

Det platonska perspektivet

Det platonska perspektivet innebär att du i dina tankar ska påminna dig om din litenhet i Kosmos. (I) Du börjar med att först försöka föreställa dig staden du bor i ovanifrån. Tänk då att du bara är en av flera invånare i staden. Alla gör sitt för att ta sig igenom livet: de har sina jobb, sin familj, sina begär, sina drömmar, sina trauman et cetera. Du är inte den enda med problem i din närhet.

(II) Nu föreställer du dig att du svävar ovanför Sverige. Titta ner på landet. Hur många städer består inte Sverige av? Hur många invånare har inte Sverige? 10 miljoner? Du är en av 10 miljoner människor. Allting handlar inte om dig.

(III) Föreställ dig nu att du befinner dig i rymden. Du ser jorden framför dig. Du ser alla krig som pågår, du ser alla sjukdomar som härjar, du ser hur många nationer som finns. Det har alltid varit så i alla tider. Det kommer förmodligen att fortsätta vara så i framtiden. Börjar du förstå din litenhet? 7 000 000 000 människor. Börjar du förstå att du verkligen inte är ensam om att ha problem?

(IV) Du vänder dig om nu. Titta runtomkring dig. Du ser flera planeter och stjärnor. Hur många stjärnor finns det? 100 000 000 000 stjärnor i vår galax. Och 100 000 000 000 galaxer i Kosmos. Hur många planeter cirkulerar kring varje stjärna? Förstå att du bara är en liten del av det hela. Att universum är oändligt.

Bild hämtad från https://www.britannica.com/place/Earth

Syftet med detta är avdramatisera saker som händer i ditt liv. Att du ska förstå att du är en liten del av det hela. Vad betyder det att du har en arbetsintervju imorgon? Kommer hela världen gå under om du inte får jobbet? Än sen om någon har pratat dåligt om dig bakom din rygg? Livet på jorden kommer fortsätta. Planeterna kommer fortsätta snurra runt stjärnorna. Universum kommer vara universum. Ta inte det som händer dig som så allvarligt, utan förstå att saker som händer dig händer i enlighet med sakernas natur. Människor är konstruerade så att vi kan fela. Och därför har vi felat genom hela historien. Förstå detta. Anamma detta.

”Platon säger vackert: ‘Den som vill uttala sig om människorna måste som från en högre ståndpunkt överblicka också deras jordiska förhållanden, se deras sammankonster, krigståg, lantarbeten, giftermål, fredsslut, deras födelse och död, deras larmande rättegångar, förödda landsdelar, de brokiga barbarfolken, fester, sorgesånger, marknader, detta virvarr och denna blandning av de mest olikartade beståndsdelar”

Marcus Aurelius, Självbetraktelser (7:47)

”Betrakta stjärnornas omlopp, som om ditt eget liv följde samma banor, och begrunda ständigt elementens övergång i varandra. För sådana föreställningar renar dig från jordelivets fördärv”

Marcus Aurelius, Självbetraktelser (7:46)

Öva på kontrollens dikotomi

Till skillnad från moderna självhjälpsböcker och influencers menade stoikerna att allting inte var inom vår kontroll. Vi bestämmer enbart över vår vilja, vår inställning och våra begär (‘inre ting’). Allt annat ligger utanför vår kontroll (‘yttre ting’). Det som är utanför vår kontroll har inget värde i sig: sådant är likgiltigt, just för att vi inte kan bestämma över det. Det är till exempel viktigare att du förbättrar ditt beteende, dina tankar och din attityd än att du ödslar tid på att klaga över hur andra väljer att leva. För det andra ger en sådan indelning dig frihet. Du behöver inte få ångest över saker du inte kan kontrollera. För det tredje ger detta dig styrka, eftersom kontrollens dikotomi spegelvänt innebär att ingen är i kontroll över din vilja, dina åsikter, din karaktär eller ditt beteende. Ingen kan ta dessa saker ifrån dig. Ingen kan tvinga dig att göra eller säga något!

En viktig övning för stoikerna var därför att lära sig att dela in saker i sådant som ligger inom vår kontroll och sådant som ligger utanför vår kontroll. Försök således att varje dag tänka på vad som ligger utanför din kontroll. Med tiden kommer du att bli bättre och bättre.

”Det finns sådant som vi kan styra och sådant som vi inte kan styra. Till sådant som vi kan styra hör våra åsikter och våra begär, sådant som vi söker oss till och sådant som vi vänder oss bort ifrån, med ett ord allt: sådant som utgör våra egna handlingar. Till det som vi inte kan styra över hör vår kropp, vår egendom, vårt anseende och vår samhällsställning, med ett ord: allt sådant som inte utgör våra egna handlingar.”

Epiktetos, Handbok i livets konst (1)

”Varför låter du dig distraheras av de yttre tingen? Ta dig tid att lära något gott.”

Marcus Aurelius, Självbetraktelser (2:7)
Vad som är upp till oss och inte upp till oss. Bild hämtad från https://www.njlifehacks.com/what-is-stoicism-overview-definition-10-stoic-principles/

Att anteckna eller föra dagbok

Att föra anteckningar över sitt stoiska leverne [grek. hypomnēmata] är en viktig övning för att möjliggöra framsteg. Genom att analysera dina dagar kan du se vad för misstag du gjort, vad som behöver förbättras, och på så sätt kommer du att utvecklas personligt. Inte bara det. Du kan påminna dig själv om vissa viktiga stoiska maximer. Att ständigt repetera maximer gör att du lär dig att internalisera budskapen, att göra de till en del av dig själv. Hela Marcus Aurelius bok ‘Självbetraktelser’ var egentligen en sådan privat dagbok, som ursprungligen inte var ämnad för publicering, där han dagligen försökte påminna sig om vad som var viktigt i livet. Ett annat exempel är Benjamin Franklin som upprättade ett dygdeschema som han brukade kryssa av varje kväll beroende på hur dygdig han hade varit under dagen (se bilden nedan).

”Detta är saker som en visdomsälskare bör reflektera över; de bör skriva ned dem varje dag, och använda dem för att öva sig”

Epiktetos, Utläggningar (1:1)

”Låt dessa tankar vara dig förhanden, dag och natt. Skriv ned dem och läs dem åter; prata om dem, både med dig själv och med andra”

Epiktetos, Utläggningar (3:24)
Benjamin Franklins dygdeschema. Han utgick från 13 dygder (till skillnad från stoikerna som hade fyra att följa). Bild hämtad från https://journalinghabit.com/journal-tips-benjamin-franklin/
Exempel från mina egna anteckningar

Fysisk träning

“Greece. In the Gymnasium. Platonists, epicurians, cynics & wrestlers” av Heinrich Leutemann. Hämtad från https://www.akg-images.co.uk/archive/Greece.—In-the-Gymnasium.-Platon%25E2%2580%2593-ists–epicurians–cynic-2UMDHUHXL1T4.html

Stoikerna menade att kroppen och själen var intimt sammankopplade. Därför ansåg de att det var nödvändigt att inte bara ta hand om själen [grek. psūkhḗ], utan även kroppen [grek. sôma]. Faktum är att vid de antika grekiska träningsplatserna [grek. gymnasion] brukade man både träna och föra intellektuella diskussioner. Därav kommer de svenska benämningarna gym för en särskild plats avsedd för träning och gymnasium för sekundärutbildningen i svenska skolor.

Träning var alltså en nödvändig komponent i det stoiska levernet. Det skulle dock vara en rimlig och proportionerlig träningsmängd som inte tog för mycket tid. Helst endast så mycket som är nödvändigt för att må bra. Stoikerna menade nämligen att den själsliga aspekten av människan fortfarande var viktigare.

”Det finns både lätta och korta övningar som snabbt tröttar ut kroppen och som också spar tid, tiden som vi ju bör hålla särskilt noggrann räkning på: löpning, armrörelser med hantlar och hoppning, antingen höjdhopp eller längdhopp […] välj vilka du vill av dessa”

Seneca, Breven till Lucilius (15:4)

”Vad du än gör så återvänd kvickt från kroppen till själen: den senare skall du träna både natt och dag”

Seneca, Breven till Lucilius (15:5)

Visualisera förebild och övervakare

Bild hämtad från https://fee.org/articles/how-marcus-aurelius-influenced-adam-smith-no-really/

En stoisk övning som förespråkades av Seneca var att visualisera en förebild eller övervakare. Detta innebar att man ofta skulle tänka på någon som man såg upp till, speciellt när man skulle ta viktiga beslut eller genomgick svåra perioder i sitt liv. Vad skulle X göra i den här situationen? Det var viktigt att genom visualiseringen internalisera den här förebilden och göra honom eller henne till en del av sin vardag. Seneca själv brukade göra detta med Sokrates och Cato. Ett exempel på en internalisering är hur kristna gör Jesus till någonting ständigt närvarande i sina liv.

Det viktiga vid valet av övervakare är att personen i fråga är ett föredöme. Det behöver inte vara en person som man känner eller någon som lever. Det kan vara en historisk person som man ser upp till.

”Vi bör välja ut en bra man och alltid ha honom framför ögonen så att vi lever som om han betraktade oss och gör allt som om han såg på”

Epikuros, citerad av Seneca i Breven till Lucilius (11:8)

”Välj därför ut Cato: om du tycker att han är alltför sträng, så välj Laelius som är mildare till sinnet. Välj den vars sätt att leva och tala du fattat tycke för liksom även hans anletsdrag som speglar hans inre och ha alltid denne för dina ögon som din beskyddare eller förebild. Vi behöver någon, hävdar jag, som vår karaktär rättar sig efter. Det som är krokigt kan bara rättas om du har en linjal”

Seneca, Breven till Lucilius (11:10)

Konsten att föra dialog

”The conversation” av Arnold Lakhovsky. Hämtad från https://en.wikipedia.org/wiki/Conversation#mediaviewer/File:Arnold_Lakhovsky_Conversation.png

Med konsten att föra dialog avses här främst en sokratisk dialog [grek. diálogos]. Denna konstform hade en framskjuten roll i den antika filosofiska tanketraditionen. Det ansågs vara ett av de främsta sätten, om inte det främsta, att komma fram till sann kunskap. Den sokratiska dialogen hade fem utgångspunkter:

  1. Öppenhet
  2. Ifrågasättande
  3. God vilja
  4. Ingen vinnare
  5. Sanningssökande

Syftet med den sokratiska dialogen var inte att sätta dit sina samtalsparter, utan snarare att ifrågasätta sig själv, att undersöka det moraliska samvetet och att göra filosofiska framsteg. Meningen är alltså att denna dialogform också ska vara en metod som kan hjälpa en att hitta lösningar på praktiska problem i vardagen. Kom dock ihåg att en dialog endast kan föras om det finns en verklig samtalsvilja. Vissa personer vill helt enkelt inte diskutera.

”Sokrates trakasserade sina samtalsparter med frågor som fick dem att ifrågasätta sig själva, vilket tvingade dem att uppmärksamma och hjälpa sig själva […] Sokrates uppdrag bestod av att bjuda in sina samtida till en introspektion, och att tillvarata sina inre framsteg”

Pierre Hadot, Philosophy as a Way of Life, s. 89-90

”Den intima kopplingen mellan dialogen med andra och dialogen med sig själv är oerhört viktig. Bara den som är kapabel till ett genuint möte med en annan är kapabel till att ha ett autentiskt möte med sig själv, och motsatsen är lika sann”

Pierre Hadot, Philosophy as a Way of Life, s. 91.

Uppskatta naturen

Bild hämtad från https://wallpapercave.com/nature-wallpaper

Naturen utgör göra själva grundstenen för Stoicismen. Deras motto säger att man ska ”leva i enlighet med Naturen”. Detta innefattar, bland annat, att man då och då tar sig tid att faktiskt uppskatta de vackra skapelser som finns i världen. Epiktetos säger att man ska betrakta naturen som om man såg den för första gången [lat. tamquam spectator novus]. Först då kommer vi greppa hur underbart allting är. Uppskattandet av naturen ger en känsla av samhörighet med någonting större, med Kosmos; någonting som går bortom oss, som transcenderar oss.

Det man kan göra är alltså att ta en dag i veckan för att gå ut till någon skog, sjö eller liknande naturplats för att observera naturen, växterna och djuren. Självaste kretsloppet och allt som innefattas i det. Begrunda all skönhet.

”Människan skapades i världen, däremot, för att begrunda Gud och hans skapelser – och inte bara skåda, utan även uppskatta”.

Epiktetos, Utläggningar (1:6:19)

”Jorden älskar regnet, den höga etern älskar jorden, världen älskar att göra vad som måste ske. Därför säger jag till världen: jag älskar det du älskar”

Marcus Aurelius, Självbetraktelser (10:21)

Negativ visualisering

Tänk negativt ibland! Ja, du läste rätt. Negativt. I vart fall om du vill följa stoikernas råd. Negativ visualisering [lat. premeditatio malorum] innebär att reflektera över saker som skulle kunna gå fel. Det kan låta kontraproduktivt att tänka sådana negativa tankar. Men det finns tre syften med denna verksamhet. Det första syftet är att man ska förbereda sig för livets svårigheter. Att veta hur man ska agera, inte reagera, för att kunna undvika svåra situationer. Det andra syftet är att avdramatisera vissa händelser eller perioder i ditt liv som vid en första anblick kan te sig prövande. När du visualiserar ett worse case-scenario kommer du inse att ditt liv för tillfället är väldigt bra. Det tredje syftet är att göra dig själv ödmjuk inför allt du företar dig. Saker och ting kan gå fel. Livet är ingen dans på rosor som man brukar säga.

”In the exercise called praemeditatio malorum, we are to represent to ourselves poverty, suffering, and death. We must confront life’s difficulties face to face, remembering that they are not evils, since they do not depend on us”

Pierre Hadot, Philosophy as a Way of Life, s. 85

”Om du vill bli kvitt all oro, så föreställ dig att allt som du fruktar skall inträffa alldeles säkert kommer att inträffa och vad än detta onda är, så värdera det i dina tankar och pröva din fruktan. Då kommer du säkert att inse att det du är rädd för varken är stort eller långvarigt”

Seneca, Breven till Lucilius (24:2)
Bild hämtad från https://wall.alphacoders.com/big.php?i=85582

Nedbrytning och omdömesförmåga

Denna övning handlar om att bryta ner saker i små beståndsdelar för att avslöja dess sanna drag. Marcus Aurelius gjorde ofta detta i sina anteckningar. Han kunde ta sin lila kejserliga kappa som representerade makten över ett av historiens största imperium och bryta ner den till var det egentligen var: ett stycke tyg med lila färg (eller som han säger ”en fårull dränkt i en snäckas blod”). Detsamma gjorde han med sex. Han skrev att sex är ingenting annat än hud som gnuggas mot hud åtföljt av en liten explosion. Detta kan låta absurt, men är sant. Syftet var att, med stöd av en objektiv representation [grek. phantasia kataleptike], minska sakers attraktionskraft.

”Inför kötträtter och annan föda ska man tänka: detta är endast liket av en fisk, en fågel eller ett svin; inför falernervinet: detta är den utpressade saften ur en druva; inför purpurn: detta är en fårull dränkt i en snäckas blod […] På samma sätt bör man gå till väga med alla saker i livet och avkläda dem, oavsett hur trovärdiga de ter sig. Gör deras intighet uppenbar och kasta bort det glittrande skalet”

Marcus Aurelius, Självbetraktelser (6:13)

”Till de här nämnda levnadsreglerna måste ännu en fogas: bilda dig ett noggrant begrepp om varje ting som faller inom din föreställningskrets, så att du ser dess verkliga väsen blott och uppenbart och upplöst i alla sina beståndsdelar och kan ge både tinget själv och dessa beståndsdelar deras rätta namn”

Marcus Aurelius, Självbetraktelser (3:11)
‘Dödens trädgård’ av Hugo Simberg

Öva obehag och självkontroll

Övning i obehag innebär att du ska förbereda dig för eventuella svårare perioder i ditt liv genom att utsätta dig för obekväma saker. Meningen är att du ska förädla dygden självkontroll [grek. sōphrosúnē]. Exempel på olika övningar är

  • Kalla duschar eller isbad
  • Obekväm bastu, dvs. varmare än vanligtvis
  • Fasta
  • Hård fysisk träning
  • Sova på hårt underlag
  • Bara äta havregrynsgröt under ett par dagar
  • Gå ut med mycket kläder på sommaren
  • Gå ut med lite kläder på vintern
  • Avstå från socker under längre period
  • Avstå från sex under en längre period
  • Avstå från sociala medier en längre period
  • Avstå från kött under en längre period
  • Avstå från shopping eller annan slags konsumtion en längre period

Som ni ser handlar det både om att utsätta sig för saker och att avstå från dem; om att träna sin viljestyrka [grek. proáiresis] vilket kommer underlätta självkontrollen. Syftet ska inte vara att straffa eller skada sig själv, utan om att gå utanför den normala rutinen eller bekvämlighetszonen som man befinner sig i slentrianmässigt. Någon som tränar ofta kan exempelvis behöva avstå från träning ett tag för att testa om denne kan fungera utan regelbunden träning. Dessa övningar ska självklart inte göras varje dag eller ens varje vecka. Ett förslag är att göra något av dessa saker en gång varannan månad.

”[S]ätt av några dagar då du nöjer dig med ytterst lite och ytterst enkel mat och klär dig i grova och sträva kläder och säg då till dig själv: ”Var det detta jag var rädd för?”

Seneca, Breven till Lucilius (18:5)

”Det är lättare att fullständigt göra sig kvitt någonting än att bruka det måttfullt”

Seneca, Breven till Lucilius (108:16)

”Vi bör inte träna oss själva i onaturliga eller extraordinära handlingar, för i sådant föll är vi som kallar oss filosofer inte bättre än cirkusmänniskor”

Epiktetos, Utläggningar (3:12)
Bild på när jag (i mitten) ställde upp i Tough Viking för att utmana mig själv. En övning i obehag!

Memorera maximer

En annan essentiell övning är att memorera maximer. Denna övning kallas mnḗmē på grekiska. Syftet är att när vi står inför tyngre utmaningar, när vi tvekar på oss själva, ska kunna återupprepa dessa livsregler [grek. kanṓnes] för att stilla våra rädslor, våra sorger, vår ilska, vår ångest et cetera. Med andra ord handlar detta också om en förberedelse inför tuffare tider.

Det enklaste är att memorera redan existerande maximer, såsom Senecas ”Du har en dödligs rädslor och odödligs begär” (Om livets korthet, § 3) eller Epiktetos ”Ingen är fri som inte kan behärska sig själv” (Fragment, § 35). På Stoikerbloggens instagram sida (https://www.instagram.com/stoikerbloggen/) finns flera sådana maximer du kan använda dig av. Du kan emellertid även formulera egna maximer om det gör det enklare för dig själv att komma ihåg. En maxim bör vara kort, konkret och kraftfull för att förenkla memoreringen så mycket som möjligt.

”Jaga bort de tomma inbillningarna. Kuva dina drifter. Ha det närvarande i din makt. Genomskåda det som händer dig och andra. Sönderdela varje föremål i ämne och form. Tänk på din sista stund. Låt de fel som andra begått stanna kvar där de begicks”

Marcus Aurelius, Självbetraktelser (7:28)

”Vi skall alltså inte jaga efter ålderdomliga eller nyskapade ord, stilistiska finesser och krystade metaforer och stilistiska metaforer utan leta efter råd som kan hjälpa oss, och efter storslagna och djärva sentenser som omedelbart kan omsättas i handling. Dessa skall vi lära oss så väl att orden blir till handling”

Seneca, Breven till Lucilius (108:35)
Bild från Stoikerbloggens instagramsida https://www.instagram.com/stoikerbloggen/

Sammanfattningsvis

Vissa av dessa övningar överlappar varandra och kan därför ofta kombineras, exempelvis förandet av anteckningar och morgonreflektioner. Det är upp till var och en att bestämma vad som funkar bäst. Hur som helst, hoppas jag att denna lista uppskattas.

Må Fortuna vara med er!

En reaktion till “Praktiska övningar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s